”Vi är en ideell förening, vars ändamål är att lämna understöd till forskning, undervisning, hjälpverksamhet med anknytning till sjöfarten”
Välkommen till Sjömanna Sällskapet i Göteborg. Sällskapet är en ideell förening som ger bidrag till olika sjöfartsfrämjande ändamål. På denna sida kan du hitta information om sällskapets historia och styrelse samt hur man blir medlem och hur man ansöker om sällskapets pris.
Ner
För att kunna söka bidrag från Sjömanna Sällskapet skall vissa kriterier uppfyllas. Vi stödjer beredning av forskning, undervisning eller utbildning och aktiviteter för sjöfartsfrämjande ändamål.
Skicka din ansökan per post till:
Sjömanna Sällskapet i Göteborg
c/o SEB Institutioner & Stiftelser
405 04 Göteborg
- Om den sökande är en organisation bör verksamhetsberättelse bifogas
- Uppgift om eventuella andra intressenter
- ändamål
- Projektplan
- Tidsplan
- Uppgift om ansökan också ställts till någon annan.
Ner
Sällskapets pris skall delas ut en gång om året till högskolestudenter som genom goda studieresultat och särskilda insatser som bidragit till svensk sjöfartnärings utveckling. Prissumman fastställs för varje år men har hittills utgjorts av 25.000 kronor.
- Priset kan i sin helhet ges till en individ eller delas av flera i ett grupparbete.
- Studentförening vid svensk högskola kan också tilldelas priset om föreningens insatser varit särskilt berömliga och till gagn för svensk sjöfartsnärings framåtskridande.
- Ansökningar från sjöfartshögskolorna i Kalmar och Göteborg ska särskilt beaktas vid varje bedömning av pristagare.
- Under omständigheter som definieras av priskommittén separat, kan priset även tilldelas svensk elev inskriven vid World Maritime University i Malmö. Sådan elev ska då vara inskriven på en nivå som inte renderar lägre examen än International Masters Examination och elevens bidrag ska i icke ringa grad bidra till svensk sjöfartsnärings framåtskridande.
- Priset kan också erhållas efter förslag av skolledningen, skolans elevkårs styrelse eller annan.
För att söka Sällskapets pris skickar man in personuppgifter, bevis om uppnådda studieresultat och en PM om de särskilda insatser den sökande önskar åberopa samt uppgift om eventuella referenser ska vara Sällskapet tillhanda senast den 31 januari det aktuella året. Ansökan skickas till Sjömanna Sällskapet i Göteborg, c/o SEB Institutioner & Stiftelser, 405 04 Göteborg eller med e-post till annika.asp@sweship.se
Sjömanna Sällskapets pris utdelades första gången i anslutning till Sällskapets årsmöte den 7 mars 2001, priset har hittills utdelats till följande personer:
2001 Sjökapten Björn Brödje, Sjöfartshögskolan i Kalmar. Han var den förste som anordnade en International Shipping Day, som sedan dess har genomförts årligen vid sjöfartshögskolorna i Göteborg respektive Kalmar.
2002 Sjökapten Anna Sörensson, Sjöfartshögskolan i Göteborg. Genom en rad goda initiativ bidrog hon till att skapa goodwill för svensk sjöbefälsutbildning till sjöfartens fromma.
2003 Sjöingenjör Lisa Snällström, Sjöfartshögskolan i Göteborg. Hon fick priset för sitt examensarbete om Den mänskliga faktorns inverkan på den operativa driften ombord.
2004 utdelades inget pris på grund av att Sällskapets styrelse inte ansåg sig kunna finna någon lämplig kandidat.
2005 Sjökapten Karolina Stark, Sjöfartshögskolan i Kalmar. Hon belönades för sitt examensarbete Weather Routing - nu och i framtiden.
2006 Sjökapten Anna Sörensson, Sjöfartshögskolan i Göteborg. Denna gång får Anna Sörensson priset för sitt utmärkta examensarbete om Fysisk begränsning i arbete-kompetent rekrytering. De i examensarbetet redovisade resultaten kommer att beaktas per omgående eftersom bestämmelserna i "Förordning om läkarintyg för sjöfolk" kommer att omarbetas. Dessa kommer också att samordnas med nya internationella krav på tjänstgöring som rökdykare på fartyg.
2007 delades Sällskapets pris av Therése Göthesson och Joakim Boström, för ett examensarbete som sammanställer befintlig kunskap kring det komplexa området isnavigering och är direkt praktiskt tillämpbart i befintlig utbildning för blivande sjöbefäl. Arbetet belyser problematiken kring isnavigering ur ett holistiskt perspektiv och är således av lika stort värde för blivande sjöingenjörer som för blivande sjökaptener. Arbetet är föredömligt pedagogiskt uppbyggt.
2008 utdelades inget pris på grund av att Sällskapets styrelse inte ansåg sig kunna finna någon lämplig kandidat.
2009 tilldelades Sällskapets pris Marcus Olausson och Daniel Karlsson, som tillsammans utvecklat ett koncept för en marin rökdykarväst som förväntas underlätta insatser vid brand ombord. De båda pristagarna har på ett innovativt sätt tillvaratagit befintlig kunskap inom branschen samtidigt som de experimenterat fram en väst som utan tvekan kommer att ytterligare förbättra det personliga grundskyddet för de sjömän inom handelsflottan som idag tjänstgör som rökdykare ombord på fartygen.
2010 erhöll Marcus Christoffersson, Peter Ekeroth och Niklas Spåre Sällskapets pris för sin högkvalitativa studie "Konvertering av befintligt fartyg till LNG-drift - är det möjligt och vad kostar det?".
2014 delades Sällskapets pris av Robin Dahlberg och Per Nyqvist, CTH Lindholmen, för deras studie ”Sverige och Filippinerna, en jämförelse av nautisk kompetens”. Sjöfarten är en global verksamhet där fri konkurrens råder mellan nationer. Det pågår en ständig diskussion i Norden huruvida lågkostnadsbesättning är lönsamt ur ett större perspektiv. Syftet med studien är att få klarhet i vilka faktiska skillnader som föreligger vad gäller kompetensen hos nyutexaminerade styrmän.
2017 utdelades priset till Mathias Nilsson och Kristoffer Hagström för deras studie om livbåtars stabilitet genom praktiska tester i förhållande till gällande krav. Studien undersöker hur väl tre typgodkända livbåtar uppfyller stabilitetskraven i LSA-koden samt hur ansvarsdelegeringen mellan de involverade parterna inom klassificeringsprocssen ser ut för att testad och typgodkänd livräddningsutrustning uppfyller gällande krav.
Vid ett övningstillfälle i en livbåt upplevde författarna densamma som en aning rank med avseende på dess stabilitet, och intresse väcktes för att genom en studie praktiskt testa och kontrollera livbåtars stabilitet mot gällande krav. Detta, tillsammans med det faktum att en relativt nytillverkad och typ-godkänd livbåt nyligen lyckades finna en väg ut på marknaden, trots att ett senare test visade på att den inte till fullo uppfyller alla gällande krav efter att ha genomgått och klarat de reglerade tester och utvärderingar som krävs i klassificeringsprocessen, gav upphov till denna studie.
Denna studie undersöker hur väl tre typ-godkända livbåtar uppfyller de olika stabilitetskrav fastställda i LSA-koden, samt hur ansvarsdelegeringen mellan de involverade parterna inom klassificeringsprocessen ser ut för att livräddnings-utrustning som de facto är testad och typgodkänd uppfyller de krav som ställs.
Bakgrundskapitlet presenterar teori genom relevanta regelverk, lagtexter och krav applicerbara på den testade, helt slutna livbåtstypen, och på klassificeringsprocessen för livräddningsutrustning. Vidare presenteras grundläggande teori bakom tvärskeppsstabilitet och krängningsprov.
För att svara på frågeställningarna i denna studie tillämpades två metoder; en experimentell metod med tillhörande praktiska fältexperiment och systematiska observationer för att testa livbåtarnas stabilitet genom praktiska krängningsprov, och en dokumentär forskningsmetod för att undersöka ansvarsdelegeringen inom klassificeringsprocessen.
Resultaten från de praktiska stabilitetstesterna visar på att en av de totalt tre testade livbåtarna i denna studie inte till fullo uppfyller de stabilitetskrav fastställda i LSA-koden. Resultatet för ansvarsdelegeringen visar på att de regelverk av IMO som införlivats i Europaunionens lagstiftning, pekar på en ansvarsfördelning där de anmälda organen, som den kontrollerande parten, i slutändan bär ansvaret för att säkerställa att livräddningsutrustning under både tillverkning och ombord-installation uppfyller kraven. Detta examensarbete tydliggör vikten av att det finns en fungerande kontrollfunktion när utrustning ska klass- och typgodkännas och belyser dessutom att praktiska tester aldrig ska föraktas, tillika en tankeställare för sjöfartsklustret i sin helhet vad beträffar sjösäkerhet.
2020 utdelades priset till Marcus Swerin Magnusson och Rickard Pålsson för deras studie om överlevnadsdräkter i kombination med räddningsvästar och deras förmåga att vända runt en person i vattnet från en position ner i vattnet till ansiktet uppåt ur vattnet. Detta enl. kraven i LSA-koden och SOLAS. Samt undersöka hur luft i överlevnadsdräkten påverkar vändningsförmågan. Slutsats: Resultatet från när räddningsvästarna testades separat visar att den passiva vändningen skedde inom tidsgränsen vid samtliga försök. Detta visar att de uppnår kraven angående vändningen av medvetslösa personer. När västarna sedan kombinerades med överlevnadsdräkterna uteblev den passiva, medan den aktiva vändningen inträffade inom tidsgränsen. Från det kan man dra slutsatsen att dräkterna uppfyller kraven om att ej förhindra vändning av personer. Även om kraven tillfredsställs riskerar den uteblivna passiva vändningen att misslyckas med syftet att förhindra drunkning. Då dräkterna med och utan luft jämfördes var det inte möjligt att utesluta att resultatet uppkom ur en tillfällighet. Därför kan det med detta resultat som grund inte fastställas hur luften påverkar vändningsförmågan.
Ner
Ner
Av dessa skall tre ledamöter och tre suppleanter utses av Föreningen Svensk Sjöfart och en ledamot och en suppleant av vardera Seko sjöfolk, Sjöbefälsföreningen-O och Sjöbefälsföreningen. Ledamöter och suppleanter utses för en tid av tre år, varje gång räknat från den 7 mars - Sällskapets stiftelsedag. Ledamot eller suppleant, som under mandattiden avgår, skall snarast ersättas.
Sällskapets styrelse har två ordinarie sammanträden per år. Den 7 mars och den 7 december eller dessa datum närmast liggande vardag.
Styrelsens ledamöter är för närvarande:
Lars Andersson, ordförande, Föreningen Svensk Sjöfart
Jörgen Lorén,vice ordförande, Sjöbefälsföreningen-O
Jens-Ole Hansen, Seko sjöfok
Jan Ifwarsson, Föreningen Svensk Sjöfart
Joakim Lund, Föreningen Svensk Sjöfart
Anders Post, Sjöbefälsföreningen
Suppleanter:
Tryggve Ahlman, Föreningen Svensk Sjöfart
Jonas Forslind, Seko sjöfolk
Fredrik Larsson, Föreningen Svensk Sjöfart
Olle Noord, Sjöbefälsföreningen
Tomas Sjöstedt, Sjöbefälsföreningen-O
Annika Asp, Föreningen Svensk Sjöfart
Verkställande tjänsteman:
Sekreterare och kontaktperson: Annika Asp
Ner
Sedan dess har Sällskapet och dess medlemmar oförtrutet arbetat för att, som det står i de ursprungliga stadgarna, ”.. upprätthålla sjömansyrkets sanna värde; att befordra upplysningens framsteg uti allt vad sjömansyrket angår; att bidraga till vanlottade sjömäns och deras familjers utkomst”. Bakgrunden till att Sällskapet bildades var att den svenska handelsflottan under första hälften av 1800-talet drabbades av en svår depression samtidigt som sjöfarten gick mycket bra i länder som Norge och dåvarande Preussen. Ju mera handelsflottan och därmed den svenska sjömanskåren decimerades och antalet främmande flaggor blev allt vanligare i Göteborgs hamn desto livligare diskuterades bland fackfolk åtgärder för att mota ebben. Man saknade en svensk sjöfartspolitik.
Ökande medlemsantal
Sällskapet fick snart ett för dåtiden stort antal medlemmar omfattande Göteborgs mest kända namn inom handel och sjöfart. Vid sekelskiftet var medlemsantalet ca 1.500. Sällskapets intäkter bestod, förutom av medlemsavgifter, också av generösa gåvor och donationer från välbeställda medlemmar. Den relativt goda ekonomin bidrog till att Sällskapet redan 1839 kunde öppna en sjömansskola och ägde under en period en brigg vid namn Benjamin. Samtidigt kunde Sällskapet också ge understöd till sjömanselever på olika fartyg. Under andra hälften av 1800-talet kunde man också öppna härbärgen för äldre sjömän och deras familjer. Denna verksamhet utökades genom att man 1899 började bygga ett antal fastigheter i Masthugget avsedda för pensionerat sjöfolk och deras familjer.
Fastigheterna i Masthugget såldes 1961 då samhället kunde erbjuda hyresgästerna mera moderna lägenheter mot att Sällskapet subventionerade de högre hyrorna. Från 1962 koncentrerade därför Sällskapet sin verksamhet helt på att stödja sjöfarten närstående institutioner och föreningar.
Sällskapets grundkapital består av 64 olika fonder, vilka under åren överlämnats till Sällskapet. Inklusive ackumulerad tillväxt är Sällskapets kapital för närvarande cirka sex miljoner kronor.
Upp